Ja till vindkraft, men inte till vilket pris som helst  

Enligt EU:s energipolitik skall Sverige öka andelen förnyelsebar energi från nuvarande 40 % till 49 % av den totala energiförbrukningen. Vattenkraften är redan utbyggd och mycket är gjort för att öka andelen förnyelsebar energi i form av utbyggnad av fjärrvärme, utbyte av värme- och driftkällor i industrier och bostäder. Vad som återstår, när inte kärnkraft inräknas, är förutom ökad biobränslebaserad elproduktion, biodrivmedel och solceller, utbyggnad av vindkraftverk och energisparande. Det sistnämnda lyser dock idag med pinsam frånvaro! Såväl i Sverige som i EU verkar ordet ”energisparkampanj” totalt bortglömt.

I Sverige finns idag cirka 800 vindkraftverk som producerar cirka 1,4 terawattimmar elektricitet, och åtminstone ytterligare 3 000-6 000 verk skulle behövas för att Sverige skall klara sitt åtagande gentemot EU. Energimyndigheten som arbetar på regeringens uppdrag har i sin tur gett länsstyrelserna i uppdrag att peka ut vindkraftsområden av riksintresse. Nationalparker skall vara undantagna, i övrigt är det upp till länsstyrelserna att själva bedöma hur och i vilken utsträckning man skall ta hänsyn till natur- och fågelskyddet.

Energimyndigheten har sedan augusti 2006 till februari 2008 inhämtat underlag för ”Riksintresse för vindkraft”, bland annat från länsstyrelserna. Endast Nationalparker skall undantas från exploatering. Övriga miljö- och naturvårdshänsyn kommer inte att inarbetas och har inte heller begärts in! Riksföreningarna Naturskyddsföreningen och Sveriges Ornitologiska Förening har inte fått möjlighet att yttra sig. Energimyndigheten hänvisar till att miljö- och naturvårdshänsyn får ske i samband med ansökningar om etablering. Naturvårdsverket har märkligt nog avstått från att yttra sig!

Naturskyddsföreningen och Sveriges Ornitologiska Förening är positiva till vindkraft, men i rätt områden. Områden med höga naturvärden, bland annat när det gäller fåglar, ska inte bebyggas med vindkraftverk. Det finns alternativa lokaler utan störningsrisk att tillgå. Det borde självklart vara av intresse för Energimyndigheten att ta del av den samlade kunskap, som Naturskyddsföreningen och Sveriges Ornitologiska Förening har om värdefulla fågel- och andra naturområden, där vindkraftsparker inte bör placeras. På regional nivå kan undertecknade naturskyddsföreningar och ornitologiska föreningar bidra med sin kunskap till länsstyrelse och kommuner.

Vindkraftverk på fel ställen innebär ett påtagligt hot mot fladdermöss och även vissa fågelarter, kanske främst mot dem som utnyttjar hangvind och termik i sin flykt. Dit hör rovfåglar som örnar, fiskgjuse, glada, kärrhökar och vråkar men även tranor. I södra Sverige har man hittills hittat 10 vindkraftsdödade örnar, utan systematisk letning. Ett stort problem med att påvisa fågelkollision med vindsnurror är just, att marklevande predatorer snabbt avlägsnar alla spår, i synnerhet av smärre offer! Kunskapen om effekten på såväl dag- som nattsträckande tättingar är idag ytterst begränsad. Det finns alltså ett stort behov av kontrollerad, uthållig, vetenskaplig forskning om följderna för fågellivet, inte minst vid markbaserade vindsnurror. I en vindkraftspark innehållande 68 verk på den norska ön Smöla, med sin täta havsörnsstam, hittades 10 vindkraftsdödade havsörnar åren 2005-2006. I en vindkraftspark i USA har man t.o.m. tvingats stänga vissa vindkraftverk, medan andra står still under delar av året, eftersom dödligheten för både dagrovfåglar och ugglor har varit oacceptabelt hög.

Det är därför viktigt, och i längden mest ekonomiskt, att låta dem som verkligen kan miljöfrågor vara med från början i planerings- och beslutsprocesser. Det finns ett stort behov av att få fram preciserade kunskaper om lämpliga och olämpliga lägen för vindkraftsetablering. När kommer pengar att avsättas för sådana undersökningar i Sverige?

Även i Västergötland finns förstås områden, där vindkraftsexploatering innebär stor risk för konflikt med höga naturvärden. Passet mellan sjöarna Vänern och Skagern i landskapets nordöstra hörn, och Värmlands sydöstra hörn, får här tjäna som exempel på ett sådant ”högriskområde”. För aktuella exploatörer är området gynnsamt för vindkraftsetablering – det blåser tillräckligt och det finns stora sammanhängande arealer med ”bara” skog, mossar, myrar och utan bebyggelse. I området finns planer på långt över hundra vindkraftverk, varav nästan hundra i en samlad vindkraftspark.

Men passet mellan Vänern och Skagern är också på olika sätt viktigt för många fåglar. Passet fungerar som en tratt dit fåglar koncentreras. Över vatten finns ingen termik och därför kanaliseras inte minst termikflygare som t.ex. tranor och örnar in i ”landtratten”. I passet mellan Vänern och Skagern passerar vår och höst en betydande del av de cirka 14 000 tranor som rastar vid Hornborgasjön, och under vinterhalvåret rör sig tiotals kungsörnar och mångdubbelt fler havsörnar i området. I Västsverige finns inget annat område med liknande koncentrationer av havsörn. Kombinationen vatten, skärgård och ostörda skogs- och myrmarker är uppenbarligen mycket attraktiv för örnarna.

För havsörnen, som efter mångåriga, stora nationella insatser är på väg att återta sitt tidigare utbredningsområde i Sverige, skulle en vindkraftsexploatering av ett område som detta riskera att bli förödande och strida mot EU:s fågeldirektiv. Flera andra speciellt hänsynskrävande fågelarter skulle sannolikt också drabbas. Parallellen till det nu internationellt välkända problemområdet Smöla i Norge, där man byggde trots vetskapen om den stora havsörnsförekomsten, känns inte avlägsen!

Vid utbyggnad av vindkraftsparker i skogsområden påverkas ett områdes naturförhållanden dessutom av vägbyggnad, vilket leder till biotopfragmentering och förändrad hydrologi. Detta förbises ofta. Den förändrade hydrologin är ett direkt hot mot flera skyddsvärda växter.

Samtliga undertecknade föreningar arbetar för att ta fram ett kartunderlag med områden som bör undantas vid etablering av vindkraftsparker. Det finns flera alternativa områden i Västergötland där sådana anläggningar kan byggas, och man behöver inte inkräkta på de uttalat känsliga områdena. Det är viktigt att alla, som har underlag för att bedöma vilken påverkan byggnation har på känsliga naturområden, får möjlighet att säga sitt i tid. Att ”mörka” försenar handläggningen och kan bli mycket kostsamt i ett längre tidsperspektiv, när problemen väl börjat visa sig.

En vindkraftspark kan jämställas med en industriexploatering och måste föregås av en noggrann miljökonsekvensbeskrivning och planeringsprocess. Vi vill delta i denna viktiga process. För de mest olämpliga områdena ur natur- och fågelskyddssynpunkt behövs dock ingen planeringsprocess – dessa områden bör överhuvudtaget inte komma ifråga för vindkraftsetablering.

För miljöns skull säger vi ja till vindkraft, men i rätt områden!

Skaraborgs Naturskyddsförening

Naturskyddsföreningen i Södra Älvsborg

Naturskyddsföreningen i Norra Älvsborg

Västergötlands Ornitologiska Förening

Göteborgs Ornitologiska Förening