Skådarprofil i Västergötland nr 28

Patrik Åberg, Tibro VgOF start
|
"Det enda som kan hejda håravfall är golvet" Födelseår: 1957 Födelseort: Tibro Bostadsort: Fröstorp Tibro Yrke/sysselsättning: Möbelytbehandlare Fam. Förhållande: Gift med Clarie Björklund i över 20 år med tre gemensamma barn: My, Musse och Albin. Då vi inte fann någon anledning att byta namn hos borgmästaren så fick första barnets kön avgöra deras efternamn: Tös – Björklund och Pojke – Åberg. Vad sorts ornitolog är du? Gillar mest att gå och skrota i hemmamarkerna. Tillbringade mycket av 80 och 90-talet med att skava asfalt men är nu åter tillbaka på ruta ett. Försöker att minst vart annat år göra någon längre utlandsresa. Tänker spara Sydeuropa till ålderns höst då man inte längre orkar med 24 timmars flygpassen. Utbildning o kurser i ornitologi: Durango, Rosenberg och Europas fåglar och envetenhet (det sistnämnda har jag tyvärr tappat idag). Endast de antika skådarna känner idag till den utbildningen. Hur började du fågelskådning? Har sedan barnsben, så långt tillbaka jag kan minnas, varit intresserad av fåglar. Varför just fåglar? Inte så lätt att svara på med tanken på svaret på föregående fråga. Det har bara varit så. Mest uppskattade fågelart? Tornseglare - utstrålar total fulländlighet och frihet. Drömart? Oj… dä ä många, men en skumbadande Stortrapp på Kråk vore inte helt fel. Minst uppskattad art? Definitivt Kanadagås Mest uppskattade obs? I Sverige oslagbart Fjällugglorna i Padjelanta 1978. När man satt utanför tältet och hade 4 fjällugglepar häckande runt tältet och man låg på natten och lyssnade på fjällugglehanarnas pumpande hoande natten igenom. Utomlands står det lika mellan Krokodilvaktarna vid Basse i Gambia och Silktailen på Fidji. Var och en oerhört vackra fåglar i tillika i mycket suspekt miljö som förstärkte hela obsen. I Basse var det som att bli förflyttad 70 år tillbaka i tiden och man bara väntade på att få se Indiana Jones stå och åka med på den handrepdragna färjan över Gambiafloden. Att på Fidji få uppleva kören av Orange dove i bergen under den korta gryningen och få sticka in huvudet i den illtäta bushen och se Silktailens neonlysande rutiga bröst och kritvita övergump lysa trots avsaknad av allt instrålande ljus. Favoritlokal Vätternkanten mellan Hjo och Karlsborg samt skogen. Vilken form av skådning gillar du bäst? Mest att strosa runt och se vad som ramlar på. Har aldrig varit någon stor anhängare till att stå i timmatal å glo på sträckande prickar över vatten i en tubkikare. Nattlyssning under ljumma försommarnätter är något jag alltid har haft ett varmt hjärta för. Hur många Sverige-X har du? 434 Den 18/8 dök en Vattensångare upp på Amundö, varför X-antalet nu är 435. Retligaste dip? Kolymasnäppan på Öland. Det var väl frågan om under en minut samt Vattensångaren vid Hasslarp sockerbruk som var typ 5 minuter off. Dalapendeln till Beigekindade skogstrasten var väl inte så kul heller. Framför allt att andra gången troligen var ett falsklarm….. Vad har du för kikare/kamera-utrustning? Zeiss 8X42 handjagare samt tub Zeiss 65T. Inspelningsutrustning Telinga PRO 6 stereoparabol och Sony RH 55 minidisc Någon rolig/spännande/intressant episod eller händelse, som du gärna kommer ihåg. Oj….. väljer att hoppa över den då jag inte vet varken var jag ska börja eller sluta. Med över 40 år i fågelmarkerna har det blivit mycket och många…… Övriga fritidsintressen Samlar under mörka vinterkvällar på frimärken med fågelmotiv från Europa och Oceanien. Övrigt allmänt naturintresserad Kommande projekt? Har sedan början av 2000-talet återupptagit mitt stora intresse för fågelinspelningar. Startade i mitten av 1970-talet med att spela in med dåtidens näst bästa utrustning. Dess totala vikt på närmare 10 kg gjorde att den fick överges när familjen började att svälla. Men nu när ungarna är självgående har jag återupptagit inspelandet och utrustningen av i dag har blivit betydligt mer sofistikerad. Dess totala vikt överskrider idag inte ens vad enbart mikrofonen vägde på 70-talet. Så idag är parabolen med ut i fält nästan lika ofta som handjagaren. Jobbar vidare med att äntligen försöka komma iväg till Papua Nya Guinea sommaren 2009. Paradisfåglarna har sugit sedan sena barndomen då det gick upp för mej att de samlarbilder som fanns med i tidningen Allers på mitten av 60-talet inte var fantasifåglar utan riktiga paradisfåglar i fullt spelställning.
|