Månadens profil:                                                        

Födelseår:1965

Födelseort: Västra Tunhem (Vänersborg).

Bostadsort: Majorna, Göteborg.

Yrke/sysselsättning: Informatör, Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Fam. Förhållande: Flickvän.

Vad sorts ornitolog är du? Alla sorters, men numera något av en bakgårdsskådare. Går och cyklar gärna längs skogs- och landsbygdsvägar som ingen förknippar med fågelskådning. Jag finner idag större nöje i att upptäcka en oväntat stor flock med hämplingar eller skogsduvor på okända Varaslätten, än att försöka artbestämma ännu en ung labb på alldeles för långt håll i Vänern.

Utbildning o kurser i ornitologi: Nä, men jag var under några år studiecirkelledare. Jäkligt skojigt.

Hur började du fågelskådning? Allt är Thomas Landgrens fel. Den entusiastiske biologiläraren och fågelskådaren från Gullspång lurade under en tid (och gör kanske fortfarande) oskyldiga unga människor att börja titta på fåglar. Han förtrollade en god vän i Otterbäcken, som i sin tur förtrollade mig. Jag förvandlades från en helt vanlig pojke, som mest spelade fotboll, till en pojke med kikare runt halsen. En pojke som numera är en medelålders man –  men fortfarande med en kikare runt halsen.

Varför just fåglar? Varför inte? Det är en perfekt ursäkt för att ta sig ut i det verkliga livet. Jag rör gärna på mig, går och cyklar långt, och med en karta och en kikare förvandlas turen till ett äventyr. Att hitta en sjungande forsärla längs en okänd bäck, stöta en orrhöna på en grusväg eller avnjuta en flock stjärtmesar i en alsumpskog ger promenaden/cykelturen ett mervärde som inte kan beskrivas.

Mest uppskattade fågelart? En sjungande koltrast gör alltid tillvaron trivsam. Jag är också mycket svag för sparvugglor.

Drömart? Stortrapp på Axevalla hed. Vore inte fel.

Minst uppskattad art? Jag har faktiskt svurit åt kajorna som i mängd övernattat i en ask (vill jag minnas) utanför min gamla lägenhet i Skara. Jag gillar egentligen kajor, men det finns en gräns för min uppskattning av deras sociala liv. I synnerhet om natten.

Mest uppskattade obs? Jag har sett indisk trapp ta till vingarna i Rajastan, kungsalbatross kasta sig ut över Stilla havet, gycklarörn kretsa över den afrikanska savannen, saxnäbben skära vattenytan i Sydamerika, tropikfåglar glida in över vulkanen på Rarotonga och hört tuppen (Red Junglefowl, originalet) gala i Nepals skogar. Jag är alltså mycket bortskämd. Ändå var det något oerhört i att se taggstjärtseglaren förvandla tornseglarna till amatörer i luftrummet vid Ore nabb, Hornborgasjön, i juni 1998.

Favoritlokal: Hindens rev. Numera är det glest mellan besöken, men det förändrar inte mina känslor för lokalen.

Vilken form av skådning gillar du bäst? I takt med åren har jag lärt mig att uppskatta den stillsamma varianten. Jag satt länge och betraktade ett par lärkfalkar vid en sjö i Tiveden i maj. En storslagen upplevelse.

Hur många Sverige-X har du? Jag vet inte längre. Tappade intresset för Sverige-listan för tio år sedan. Ändrade familjeförhållanden, nytt jobb och nytt hus fick flängandet land och rike kring att te sig ointressant. Ändå finns det något speciellt i att dra på en raritet. Jag kompromissade i det tysta med mig själv genom att lägga min draglust på ett betydligt mindre område – nämligen Västergötland. Ett landskap jag genom ödets nycker varit troget under en stor del av mitt liv. Jag siktade på att bli först till 300 i Västergötland – och det lyckades. Nu har jag sett 325 arter i landskapet. Har taggat ner, men drar givetvis fortfarande i mån av tid och lust.

Retligaste dip? Finns naturligtvis några att välja på. Det är längesen, och jag är inte alls säker på att jag lyckats hänga in fågeln ens under bättre omständigheter, men jag minns en höstmorgon vid Vänersborgsviken 1981. Det var kallt som skam och jag behöll mopedhjälmen på när jag äntrade tornet i Dalaborgsparken. Varvid jag möts av kommentaren: ”Det sträckte precis förbi en gulhämpling. Du hade nog hört den, utan hjälm.” Ett tungt slag. Då. Nu har jag sett fler gulhämplingar än stjärnor på natthimlen, och tre av dem i Västergötland.

Vad har du för kikare/kamera-utrustning? Zeiss och Leica. Fina grejer.

Övriga fritidsintressen. Cykling (tre rundor runt Vättern tyder på ett överdrivet intresse), matlagning (plöjer gärna gamla kokböcker och serverar sedan med förtjusning mina vänner tôlamospannkaka och skrabbelucker), fotboll (Norra Vånga och Elfsborg, i den ordningen), resor (och nu snackar jag inte nödvändigtvis om skådning eller att häva sig iväg till Långbortistan) och musik (senast Dylan i Scandinavium, en märklig upplevelse och inte i närheten av de magiska konserterna med IQ på Marquee i London 1985).

Kommande projekt? Att hitta ett nytt hus. Fritidshus med möjlighet till permanentboende. Gärna på Kinnekulle.

Övrigt: Ett utmärkt tillfälle för mig att puffa för den kommande nyutgåvan av klassikern ”Fågellokaler i Sverige”. Undertecknad har fått hedersuppdraget att ansvara för västgötadelen av boken – vilket betyder att 14 av vårt landskaps mest förnäma lokaler kommer att presenteras. När boken kommer ut är i skrivande stund inte klart, men texter och kartor ska vara framme i höst.