|
Inledning
Atlasinventering
i Västergötland är tänkt att bli en uppföljning av häckfågelinventeringen
som utfördes 1974 – 1984 och som presenterades i Svensk Fågelatlas.
Syftet är att inventera hela rapportområdet Västergötland för
att kunna kartlägga alla fågelarter under häckningstid, samt
att eventuellt göra en jämförelse med den tidigare
inventeringen.
Rapportområdet
omfattar cirka 970 rutor, varav i dagsläget endast cirka 90 är
bokade. Vi behöver med andra ord flera inventerare som kan tänka
sig att tillbringa ett antal spännande timmar i vår härliga
natur. Det är önskvärt att inventeringen klaras av på 5 häckningssäsonger,
2010 - 2014. Rapportsystemet Svalan används som verktyg och
alla observationer ska matas in med häckningskriterium. Vi ska
också använda oss av tidigare rapporter som finns inlagda från
2004 och framåt.
Metod
Metoden,
som ibland också kallas häckfågelinventering, är kvalitativ,
vilket innebär att alla observerade arter noteras och
rapporteras med häckningskriterium. Den kräver alltså inte
att antalet fåglar anges.
Metoden lämpar sig också bra för nybörjare, eftersom
även de vanliga arterna, som troligen är de man lär sig först,
är viktiga att få med. Allt eftersom kunskaperna ökar kan man
sedan komplettera sin inventering.
Landskapet
är indelat i inventeringsrutor enligt rikets nät. Varje ruta
är 5 x 5 km och kan innehålla många olika biotoper. Vissa
rutor har få biotoper, de kan t.ex. täckas så gott som helt
av odlingslandskap. Sådana rutor är idag dåligt besökta och
har få rapporter i rapportsystemet Svalan. Välbesökta rutor däremot,
innehåller vanligen många olika biotoper och ofta sjöar eller
andra vattendrag, vilket medför att många rapporter redan
finns och mycket arbete redan är gjort i dessa rutor.
När
man bokat en ruta är det bra att först gå igenom redan
befintliga rapporter för att bättre kunna avgöra hur
inventeringen bör läggas upp. En ruta bör besökas ett
valfritt antal gånger under häckningssäsongen med början
tidigt på året för t.ex. korsnäbbar och fortgå till sen
sommar för exempelvis lärkfalk och duvor. Besöken behöver
också spridas ut över dygnet så att man täcker in de olika
arternas mest aktiva tid när det gäller sång/spel. Tiden som
kan anses vara ett minimum är cirka 30 timmar per ruta och den
bör alltså fördelas enligt ovan, men en riktlinje, som andra
lanskap har använt sig av, är att man bör ha minst 50 % säkra
häckningar i sin ruta innan man är nöjd, se mer om detta
nedan.
Rapportering
För
att kunna rapportera på Svalan måste man först bli rapportör,
vilket är väldigt lätt ordnat. Öppna först www.artportalen.se
och välj fåglar. Klicka på ”Bli rapportör” och fyll i
alla uppgifter som krävs. Ett lösenord skickas till den
angivna e-postadressen och det används vid första
inloggningen. Lösenordet
kan, om man vill, sedan ändras till något som är lätt att
komma ihåg. Under ”Personligt” och ”Rapportinställningar”
måste man se till att ”Visa häckningskriterier” är
aktiverat, sedan är det bara att sätta igång och alla
rapporter ska ha ett häckningskriterium, se mera om häckningskriterier
nedan. Vill man vara med och inventera, men saknar dator med
internet, går det att använda sig av protokoll som sedan
skickas till samordnaren. Det viktigaste vid rapporteringen är
att se till att lokalen man tänkt använda verkligen ligger i rätt
ruta. För att vara på säkra sidan är det bra att skapa en ny
lokal som man lägger mitt i sin ruta och namnger efter någon
ort som finns i rutan. Ett exempel på detta är Axtorprutan. När
man sedan lägger in sina rapporter är det bra om man anger i
kommentarsfältet vart observationen gjorts. Rapportsystemet
Svalan erbjuder bl.a. möjlighet att se vilka arter som
rapporterats från närliggande rutor och som man då kan förvänta
sig att hitta även i den egna rutan, vilket är en bra hjälp
om man inte är helt bekant med området.
Observationer
vid tillfälliga besök i olika rutor är också viktiga och det
är mycket värdefullt att de rapporteras. Alla kan alltså hjälpas
åt även om man inte ansvarar för en egen ruta.
Häckningskriterier
Varje
observation ska rapporters med häckningskriterium. Kriterierna
är 19 till antalet, där 2 betyder observerad under häckningstid
och i lämplig biotop, 20 betyder ägg eller ungar i bo.
Kriterium 1, observerad under häckningstid, som användes under
den förra inventeringen, används inte. Kriterium 2 – 4 står
för möjlig häckning, 5 – 9 trolig häckning och 10 – 20 säker
häckning. Mera information om häckningskriterierna och hur de
ska användas finns på VgOF:s hemsida www.vgof.se
under ”Atlasinventering”.
Resultat från en färdiginventerad ruta förr och nu
|
Art
|
Kriterium
förr
|
Kriterium
nu
|
Art
|
Kriterium
förr
|
Kriterium
nu
|
|
Knölsvan
|
20
|
20
|
Storspov
|
3
|
20
|
|
Sångsvan
|
|
20
|
Skogssnäppa
|
6
|
14
|
|
Grågås
|
|
13
|
Grönbena
|
|
3
|
|
Kanadagås
|
|
20
|
Drillsnäppa
|
6
|
8
|
|
Kricka
|
|
4
|
Skrattmås
|
1
|
13
|
|
Gräsand
|
18
|
20
|
Fiskmås
|
1
|
20
|
|
Årta
|
|
4
|
Fisktärna
|
4
|
|
|
Skedand
|
|
4
|
Skogsduva
|
4
|
5
|
|
Vigg
|
|
4
|
Ringduva
|
6
|
13
|
|
Knipa
|
20
|
20
|
Tamduva
|
|
4
|
|
Storskrake
|
|
4
|
Gök
|
3
|
5
|
|
Rapphöna
|
2
|
13
|
Sparvuggla
|
|
5
|
|
Vaktel
|
|
3
|
Kattuggla
|
8
|
20
|
|
Fasan
|
20
|
5
|
Hornuggla
|
13
|
20
|
|
Smådopping
|
|
20
|
Jorduggla
|
|
2
|
|
Skäggdopping
|
|
20
|
Tornseglare
|
14
|
16
|
|
Svarthakedopping
|
4
|
8
|
Kungsfiskare
|
|
5
|
|
Gråhäger
|
1
|
13
|
Göktyta
|
5
|
20
|
|
Bivråk
|
8
|
3
|
Gröngöling
|
5
|
10
|
|
Brun
kärrhök
|
|
20
|
Spillkråka
|
5
|
14
|
|
Duvhök
|
2
|
16
|
Större
hackspett
|
20
|
20
|
|
Sparvhök
|
2
|
2
|
Mindre
hackspett
|
16
|
16
|
|
Ormvråk
|
10
|
13
|
Trädlärka
|
|
13
|
|
Tornfalk
|
6
|
20
|
Sånglärka
|
20
|
16
|
|
Lärkfalk
|
|
13
|
Backsvala
|
20
|
20
|
|
Vattenrall
|
|
5
|
Ladusvala
|
20
|
20
|
|
Småfl.
sumphöna
|
|
3
|
Hussvala
|
20
|
19
|
|
Kornknarr
|
|
5
|
Trädpiplärka
|
8
|
16
|
|
Rörhöna
|
|
20
|
Ängspiplärka
|
|
16
|
|
Sothöna
|
|
20
|
Forsärla
|
|
20
|
|
Trana
|
11
|
14
|
Sädesärla
|
13
|
19
|
|
M.
strandpipare
|
|
20
|
Strömstare
|
|
3
|
|
Tofsvipa
|
8
|
13
|
Gärdsmyg
|
3
|
13
|
|
Enkelbeckasin
|
|
3
|
Järnsparv
|
3
|
4
|
|
Morkulla
|
5
|
5
|
Rödhake
|
8
|
16
|
|
Art
|
Kriterium
förr
|
Kriterium
nu
|
Art
|
Kriterium
förr
|
Kriterium
nu
|
|
Näktergal
|
8
|
5
|
Trädkrypare
|
3
|
20
|
|
Svart
rödstjärt
|
|
3
|
Varfågel
|
|
3
|
|
Rödstjärt
|
2
|
5
|
Törnskata
|
8
|
13
|
|
Buskskvätta
|
13
|
16
|
Skata
|
13
|
3
|
|
Stenskvätta
|
16
|
16
|
Nötskrika
|
3
|
3
|
|
Koltrast
|
8
|
16
|
Kaja
|
8
|
2
|
|
Björktrast
|
8
|
16
|
Kråka
|
8
|
16
|
|
Taltrast
|
5
|
20
|
Korp
|
2
|
8
|
|
Rödvingetrast
|
5
|
16
|
Stare
|
20
|
20
|
|
Dubbeltrast
|
3
|
3
|
Sommargylling
|
|
3
|
|
Gräshoppsångare
|
3
|
5
|
Gråsparv
|
3
|
|
|
Flodsångare
|
|
5
|
Pilfink
|
5
|
4
|
|
Sävsångare
|
3
|
5
|
Bofink
|
8
|
18
|
|
Kärrsångare
|
|
5
|
Hämpling
|
5
|
16
|
|
Rörsångare
|
3
|
13
|
Gråsiska
|
2
|
|
|
Trastsångare
|
|
5
|
Steglits
|
|
18
|
|
Härmsångare
|
3
|
5
|
Grönfink
|
5
|
13
|
|
Ärtsångare
|
3
|
3
|
Grönsiska
|
3
|
3
|
|
Törnsångare
|
5
|
16
|
Domherre
|
3
|
4
|
|
Trädgårdssångare
|
5
|
16
|
Stenknäck
|
20
|
16
|
|
Svarthätta
|
5
|
16
|
M.
korsnäbb
|
5
|
3
|
|
Grönsångare
|
3
|
8
|
St.
korsnäbb
|
3
|
|
|
Gransångare
|
|
5
|
Rosenfink
|
3
|
5
|
|
Lövsångare
|
5
|
16
|
Sävsparv
|
5
|
13
|
|
Kungsfågel
|
5
|
6
|
Gulsparv
|
5
|
16
|
|
Grå
flugsnapp
|
|
16
|
|
|
|
|
Sv
flugsnapp.
|
20
|
19
|
|
|
|
|
Talgoxe
|
19
|
20
|
|
|
|
|
Svartmes
|
16
|
16
|
|
|
|
|
Blåmes
|
8
|
19
|
|
|
|
|
Tofsmes
|
3
|
13
|
|
|
|
|
Entita
|
3
|
16
|
|
|
|
|
Talltita
|
8
|
5
|
|
|
|
|
Stjärtmes
|
3
|
2
|
|
|
|
|
Nötväcka
|
8
|
19
|
|
|
|
Jag
lämnar åt läsaren att fundera över siffrorna och konstaterar
bara att våtmarken som idag drar till sig arter som sothöna,
smådopping och kanadagås, bara var en bäck när den första
inventeringen gjordes. Den utfördes på 2 år liksom den nya
inventeringen, men nu tillkommer svalanrapporter från 2004 och
framåt. Arter som forsärla, flodsångare, trastsångare och kärrsångare,
som vi idag tar nästan för givna, observerades inte alls vid
den första inventeringen.
Jag
vill avsluta med att be alla fågelälskare att höra av sig och
boka en eller flera rutor så snart som möjligt, så att
inventeringen kan komma igång tidigt och inga arter missas.
Karin
Gällman 0500-484348, 0733-667042, karin.gallman@telia.com
|